Godmorgon! 
Dags att göra Gävles gator, solen skiner och det blev räddningen idag annars hade jag stannat kvar i sängen kan jag lova Men nu blir det en löprunda innan jobbet. Heja Heja!
Kaffe, BCAA Classic och en macka med lax i magen! 
 

Hallojsan!
Gårdagen blev en riktig träningsdag med löpning, spinning och core för att sedan avslutas med Torsdagsmys med snubbis. Mys mys.
Idag började dagen med att jag for iväg till frissan, hårfärlägning gjord igen och ja jag vet´att man inte ska doppa skallen osv i havet och poolen med hårförlägning men jag vill vara fin nu när vi åker och blir det förstört får ja väl göra om det när vi kommer hem.
Tog några timmar och jag blev super nöjd, sedan var det lite fixs hos mäklaren och shopping på stan för att sedan åka in till J i gävle där det blev handla fredags middag ifrom av räksallad och godis och nu är det film time. I morgon väntar jobb

Nu börjar jag längta till jobbet, varit ledig för länge nu haha. Ska jobba extra i helgen, längtar redan till helg haha.
Men idag då har jag slappat å slappat tills dess att jag fick ett ryck och tog en löptur i högbo på 40min. Sedan hem ducha och ned på gymmet för att köra en klient. Nu sitter jag och laddar om för att leda spinning och core sedan kommer kärleken.
I morgon ska jag göra hårförlägning igen, hoppas att det håller bättre den här gången. Så man blir fin till Turkiet (finare?!)
Nej dags att sänga i sig bcaa och dra mot spinningsalen.

Får sjuk pump i vaderna när jag springer och ådrorna bara fylls, kommer bli vackra åderbrock sedan känner jag *suck* men men, någon skönhets fläck ska man ju ha. Håller man sig ifrån Seluliter får man ådror istället

Godförmiddag bloggen!

Igår var dey fullt ös hela dagen, riktgit roligt på jobbet med tempo tempo and I love it. När jag kom hem vid 20.30 tiden bara dog jag efter en låång varm duch så slocknade jag. Vaknade 02.00 på natten och var så jäädrans hungig, hade ätit middag 17.00 på jobbet men helt glömt kvällsmålet då jag var så trött så jag gick upp mitt i natten och åt lite innan jag kunde somna om.
vaknade sedan 04.45 och var super PIGG. Helt dött utanför fönstret i gävle och där är det nästan alltid fullt ös med trafik.
Jag Smsade Josefina (galningen är nöstan alltid vaken då) och mycket ritkigt så vi tog oss en morgon jogg/Pw. Vi joggade drygt 11km med en del promenixande i 70minuter. Sååå mysigt!
När jag kom hem igen duchade jag och körp ned och sov en timme till med J som låg och sov.
När han åkte till jobbet åkte jag hem till Sandviken, tvätt står på schemat och så skulle jag kört en PT klient men hon fick förhinder så jag får ägna mig åt lite skrivande och så ska jag nog ta mig en till löptur på eftermiddagen med lite mer tempo och ev ett gympass. Om EN vecka åker vi utomlands så jag ska försöka träna hårt tills dess så blir det en vecka med go mat och slapp där. Härligt värre!!!

Ja har man inte koll på schemat får man skylla sig själv. Åkte till jobbet i morse och kommer dit och inser att jag börjar 14.00 *suck* aja passade på att handla på coop då gubbens skåp och kyl var tomma, tog sedan bussen in till Gävle igen och började laga matlådor och stor städade. En sak är säker när jag flyttar in, kommer hanns dammsugare att få flytta ut

Nu ligger jag och slappar sista halvtimmen innan det är dags att hoppa på bussen igen och göra ett nytt försök att jobba, och jag som skulle träna med Josefina ikväll, köpa gymkort i gävle och shoppa ny bikini, aja får ta det någon annan dag, är ju ledig resten av veckan. Bara några spinningpass som skall ledas och en klient som skall mosas på gymmet, så jag lär väl hinna träna och shoppa. Nej nu ska jag äta lite mellis innan jag beger mig.

Lite muskler finns kvar trotts bristen på vikt träning…
Nu ska jag hoppa av bussen och krama om snubben!

Goddagens!
Måndag och jag har varit ledig. Klev upp tidigt i morse för att laga matlådor åt J. När han gått till jobbet åkte jag hem till Sandviken och det blev förmiddags slappa innan jag gjorde ett ryck och stack till Högbo för att springa, blev 7,5km (6,7-7km) spåret (blixterbackarna) och satan vad VARMT det var, jag är värkligen ingen löpare i värme, det ska jag då säga, får svårt att andas och hela rundan känndes som ett marathon, tiden blev 36minuter, snitt hastighet på 5,18min/km. Ingen rekord tid med andra ord, fick gå en heeel del. Men jag är nöjd att jag tog mig runt i värmen. Lär ju vänja mig inför Turkiet
Sedan blev det plågor hos tandläkaren och äta fil när man kom hem då munnen var bedövad så jag knappt kunde prata haha.
Nu ligger jag och funderar på om jag ska orka gå och gymma eller om jag ska lägga mig och läsa. Skulle behöva ett gympass då jag inte gymmat så mycket på länge, men kanske kommer en ny tänding när det gller gym i början på Juli Har lite hemlisar på g nämligen. Aja, jag har hela livet på mig att gymma så jag gör det när jag känner för det, kanske om 2 minuter kanske om 2 veckor haha…

Det var inte planerat och jag visste kanske inte om jag var redo, redo att lägga hela mig i någon annans famn, redo att hamna i en beroeende ställning, redo att vara skör och sårbar. Men så var han där, killen som endå alltid funnits där då vi kännt varandra i många år. ibörjan var det bara en mysig flirt den där karamellen man alltid velat smaka lite på men som legat i den förbjudna påsen men plöttsligt händer något i kroppensvkomplicerade system, reaktoner och kännslor som jag inte kunde styra över. Jag har alltid kontroll, jag sitter alltid vid ratten och snubben bredvid. Men när man upptäcker att man själv helt plöttsligt sitter i stolen bredvid började en kamp i mig, en förvirrande kamp. Helt plöttsligt skulle jag bara kunna bli avkastad och lämnad, en sitts jag aldrig satt mig i förr. Jag ville inte att han skulle ta över, jag började bygga upp murar för att skydda mig själv, det är ju lättast så. Då kan man inte bli sårad.

Jag analyserade allt han sa, vände det till något negativt och la skullden på honnom. Jag insåg kanske inte riktigt själv att det var mitt beteende och min ständiga kamp om att hålla muren uppe och hålla han på avstånd som kanske satte honom i en svår sitvation.
Jag förvandlades till ett kännslomessigt förvirrat vrak. Kämpade ständigt emot alla kännslor som kom, och i och med att man märker att en kännsla har trängt igenom så förstoras alla andra kännslor, de kom lixom på samma gång. De är som om man stoppar in alla flugor man inte vill ha i en låda så håller dem sig där tills dess att en fluga lyckas göra ett litet hål och då firgörs alla. I nästan två dagar så bara grät jag, jag visste inte varför vilket gjorde att jag grät ännu mer. Jag visste att jag var tvungen att välja, släppa alla murar, våga changsa, våga känna kännslorna, våga lägga mitt hjärta i hans hand och ta risken att bli krossad eller så var jag tvungen att gå där ifrån.

Sedan var det en kväll, då jag kröp upp i hanns famn i soffan och en kännslovåg rann över mig, först fick jag panik, försökte stänga av, försökte snabbt slänga upp den där muren men så pussade han mig på pannan och muren bara föll och jag visste att det var värlt att testa, strax där efter kom en rysning i hela mig och jag kunde inte sluta lee. Fantastiska kärlek och dess kännslor vad det kan göra med en sedan den stunden, sedan jag bestämde mig för att lägga mig i hanns famn och ta risken att falla i backen har jag mått så förbannat bra. Energin är tillbaka, jag känner igen en sofi i mig som jag inte kännt på bra länge, jag har lixom inte förstått att hon varit borta ett tag men den här killen släppte lös henne. Mina tankar och värderingar om vissa saker har helt plöttsligt ändras och någonstans känner jag mig så stark, fast endå så svag i den nya stivationen. Det är läckert. Jag tror att jag behöver det här, jag behöver honnom, jag behöver låta honnom få sitta vid ratten och köra, jag måste lära mig att sitta bredvid och inse att det finns andra vägar att åka på än min väg, för den kanske inte alltid är bäst.

Vi har bokat resa till turikiet och åker nästa Onsdag, jag ska åka utomlands. Jag lever i min trygghets bubbla allt för offta och att åka utomlands är att flyga långt ifrån den något som jag gärna inte gjort. Han har haft det tufft, för som jag har velat med dessa avbokningar, de är väl som med alla rädslor man har, man vill ta steget ut och hoppa men det är så pass skrämmande så man står och velar hela tiden, då kanske man behöver den där knuffen den där som ställer sig bredvid, tar dig i handen och säger vi hoppar tillsammans och leer med den där magiska tryggheten och lugnet han har, inte någon som säger “men du behöver inte hoppa, kom så gör vi något annat” men han har satt sig vid ratten, han låter inte mig köra och det är faktiskt otroligt skönt fast endå så skrämmande. Och nu kör vi mot Turkiet.
Jag är så förbannat kär, och det är helt galet vad härligt det är när murarna faller, man tror att man ska bli svagare och till viss del är jag det, utblottad och kan bli sårad men om man inte vågar kännsa smärta och sorg kommer man aldrig heller att få uppleva den där riktiga lyckan och ja det ligger något i det. Alla flugor samlas i samma låda, både spyflugor och mysflugor och ska man få uppleva dem mysiga måste man även våga möta spyflugorna.

Jag har kommit till insikt med så mycket på så kort tid, det ska bli så sjukt spännande att se vad det nya kommer med, jag ser inte framåt, jag ser inte bakåt jag ser för första gången på länge här och nu och morgondagen får jag helt enkelt ta i morgon. Jag behöver inte veta vad jag vill med livet, jag behöver inte planera åren långt i förväg, då kommer det nog bara sluta med en jävla planering och ett liv som bara passerade.

Min kille J, många vet vem han är, andra inte. Men han vill inte vara delaktig i mitt blogg liv och det kommer jag respektera så ni för nöja er med J. Men ja bloggen är en del av mitt liv och han med (det pirrar galet extra i min mage när jag skrev “han med” och jag låter det få pirra, det är läskigt men förbannat härligt haha), men så länge som han vill hålla sig utanför så kommer jag respektera det. Och jag hoppas att ni kan göra det med.  

Vad vill jag då säga med detta, jo att ibland måste man våga släppa in, man måste våga vara svag och man måste våga, det värsta som kan hända är ju att det gör ont och ja då får man väl prova på det med…