Jag gråter…
…jag klarar inte det här, det gör så ONT så ONT så ONT!
…att sitta och läsa över 300 mail och kommentarer om tjejer/killar som berättar om deras ätstörningar. Tårar rinner, jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Jag kommer inte kunna svara på alla, omöjligt. Vet inte ens om jag orkar läsa alla. Helt fruktansvärt! Vad gör samhället med oss, hur ska jag kunna hjälpa? Åhh tankarna bara springer i mig och många historier är lika. Jag kommer ihåg kännslan av ensamhet, av att bära en hemlighet, av att vara ett monster, av att hata sig själv, av att bara vilja vara normal. Tårarna rinner på mig nu….Och hur ensamma ni skrivier att ni känner er när det finns så många där ute. Jag vill bara krama om er allihopa just nu…
jag ska göra mitt bästa på att svara på så många som det går, många frågor är lika och berättelser med. Kommer tyvärr inte svara på alla privata mail i min hotmail eller på Facebook som jag fått utan det är kommentarsfälltet jag plockar frågor…
Kärlek till er alla…
-Det här är inte att leva…..

TOPP 100 MEST LÄSTA BLOGGARNA
FASHIONSTARS
SHOPPA MODE ONLINE































