Helt plöttsligt vet jag inte vad jag ska skrivan fast endå har jag en miljoner ord och meningar som vill ut. Idag låg jag och vännerna på stranden, vi pratade om jobb och arbetslöshet. Jag har varit arbteslös ca ett år nu, ibörjan valde jag det själv, planen var att läsa högskola så småning om och ekonomiskt är arbetslösheten inte något problem, så det skulle bli “skönt” det var skönt ett tag, sedan kom kännslan av värdelöshet, orutiner, vardag och helg fanns inte utan det var bara dagar. Inget att se fram emot och inget att längta till, inga tider att passa och man blev lat och slö. Jag förstod att jag var tvungen att söka jobb, jag och 50 000 till i området. Jag har bara sökt jobb jag värkligen velat ha, kanske inte haft kompitens för men sökt endå, ganska nyligen fick jag av en slump komma på intervju på ett butiks jobb i en känd kedja, det lovades ingen ting och det fanns ingen riktig tjänst att söka egentligen. Efter det så kände jag hur mycket jag värkligen behöver ett jobb, att få delta, ha arbetskamrater, längta till jobbet, hem ifrån jobbet, få njuta av ledigheten. När man är arbetslös kan man inte njuta av ledigheten för man vet inte om det finns ett slut på den.
Så senaste två veckorna har jag mått riktigt dåligt, hösten närmar sig och jag klarar inte av att bara vara hemma. Paniken kommer, jag började söka alla små skit jobb jag kunde hitta, det spelade ingen roll jag ville bara ha något att göra.
Men idag på stranden, när jag satt där och berättade om hur kasst man mår av att vara arbetslös så ringer telefonen, Jag har fått jobb, jobb på den där butikskedjan som jag så gärna ville ha, de har en tjänst, de vill ha MIG! Kännslan var magisk, jag började gråta i min nya chefs öron. Han skrattade och sa att det var den reaktionen han ville ha. Det känndes som om hanns magiska ord släppte ut mig ur fängelset, som om jag helt plöttsligt rasade 50kg i vikt, jag blev så lätt. Jag har fått ett jobb, ett jobb att gå till, något att brinna för, något att längta till, arbetskamrater och nya kunder att ta hand om. Jag är så sjuuuukt lycklig så inga ord kan beskriva den lättnad och glädje jag känner. Nu på ETT ÅR kommer jag kunna NJUTA av de 4 sista veckorna som arbetslös för nu vet jag att det är 4 veckor. Jag längtar tills den dag jag sitter här och är trött och sliten och måste åka till jobbet, får komma hem och säga: Skönt att vara ledig. Jag längtar till dagarna man får kliva upp och åka till jobbet, komma hem ifrån jobbet. Åh det är så underbart!
Nu måste jag ner på stan och fira med en Mjukglass hahaha!!! För nu ska det NJUTAS av de sista 4 veckornas ledighet…
